Ett flertal band lirade under dagen och kvällen. Vi kom lite senare men hann se ett urval, bland annat Brackor, Spotlicks, Dödsbabs och Östermalm. Psykbryt gjorde ett litet inhopp också trots att ordinarie sångaren saknades. Ett par band var inte min tekopp, men Alonzo & co gjorde ingen besviken trots att giget blev försenat. De väntade på trummisen som lirade med Electric Banana Band(!) tidigare samma kväll. Det här var helt klart en av Stockholm-sommarens trevligaste festkvällar för min del och jag tror att en och annan som var på plats är benägen att hålla med.
Nytt och gammalt om subkulturer och media i Sverige. Foton, filmer, recensioner, gigtips, klubbinfo, intervjuer med mera. För recensioner, publicering eller om ni eventuellt vill ha fotograf eller DJ på er spelning eller klubb, kontakta skankox@gmail.com
fredag 12 september 2014
Ultrahuset-jubileum på Gula Villan
16 augusti var det 35-årsjubileum för legendariska Ultrahuset i form av en minnesfestival med både gamla och nya band på scen. Planen var att kultbandet Stockholms Negrer skulle återförenas för en kväll men internt tjafs mellan före detta bandmedlemmar satte stopp för det. Detta hindrade dock inte gamla sångaren Alonzo att tillsammans med rutinerade gäster riva av gamla Stockholms Negrer och KSMB-klassiker som om det inte fanns någon morgondag.
Ett flertal band lirade under dagen och kvällen. Vi kom lite senare men hann se ett urval, bland annat Brackor, Spotlicks, Dödsbabs och Östermalm. Psykbryt gjorde ett litet inhopp också trots att ordinarie sångaren saknades. Ett par band var inte min tekopp, men Alonzo & co gjorde ingen besviken trots att giget blev försenat. De väntade på trummisen som lirade med Electric Banana Band(!) tidigare samma kväll. Det här var helt klart en av Stockholm-sommarens trevligaste festkvällar för min del och jag tror att en och annan som var på plats är benägen att hålla med.
Ett flertal band lirade under dagen och kvällen. Vi kom lite senare men hann se ett urval, bland annat Brackor, Spotlicks, Dödsbabs och Östermalm. Psykbryt gjorde ett litet inhopp också trots att ordinarie sångaren saknades. Ett par band var inte min tekopp, men Alonzo & co gjorde ingen besviken trots att giget blev försenat. De väntade på trummisen som lirade med Electric Banana Band(!) tidigare samma kväll. Det här var helt klart en av Stockholm-sommarens trevligaste festkvällar för min del och jag tror att en och annan som var på plats är benägen att hålla med.
Etiketter:
Recension Festivaler,
Recension Spelningar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar